Teknik.

Teknik intresserar mig storligen. Få saker kan sluka min uppmärksamhet i så hög grad som då jag försöker sätta mig in i tekniska detaljer kring en asana. Linjering, drishti, mudra… alla kroppsdelars placering i förhållande till varandra. Eftersom jag är så intresserad av detta så blir min förvirring desto större då jag får olika olika uppgifter om samma asana från olika håll. Ta Petri Räisänen och David Swenson till exempel. Två av världens mest framstående ashtangalärare. (Fast med detta sagt måste jag också inflika att jag ställer mig lite skeptisk till att dom faktiskt skulle vara så mycket bättre än… så många andra lärare. Nu har jag visserligen inte tränat med någondera av dem, så I rest my case.) Båda är Sri Pattabhi Jois’ elever, men detta till trots finner jag otaliga olikheter i deras ashtangaböcker. Jag kan sitta hur länge som helst om kvällarna och studera deras böcker och jämföra asanas. (Yoganörden här, hej!) Här är ett exempel, så du förstår vad jag menar: I Prasarita Padottanasana C menar Petri Räisänen att handflatorna skall vändas utåt före man vänder armarna neråt över huvudet i framåtböjen. David Swenson å andra sidan nämner inget om nedåtvända handflator, utan håller handryggen utåt hela asanan igenom. Min egen lärare menar att man börjar med att hålla handryggen utåt, för att så småningom senare i sin yogaträning vända handflatan ut och på så sätt få större bredd i bröstkorgen. Jag köper min lärares förklaring. Vad jag då däremot inte förstår är varför David Swenson inte nämner något om detta i sin annars otroligt utförliga bok.

Sådär överlag så är jag mer förtjust i David Swensons bok. Vilken bibel! Jag gillar väldigt mycket att han har bilder på varendaste en liten asana, PLUS förenklade modifikationer på alla asanas. En sjukt stor guldgruva. Egentligen har jag all orsak till att gilla Petri Räisänens bok mer: 1) Han är utomjordiskt snygg 2) Han är finsk 3) Han är utomjordiskt snygg. Men trots alla dessa tungt vägande orsaker så gillar jag gubben Swensons bok mer. Dock är jag glad över att ha bådas ashtangaböcker i min bokhylla.

Nu fortsätter dagen med gardinstrykning och -upphängning samt lite skolarbete. Pusshej!

(Böckerna jag refererar till i detta inlägg är alltså Ashtanga Yoga: The Practice Manual av David Swenson och Kraften bakom yoga av Petri Räisänen.)

3 thoughts on “Teknik.

  1. Åh jag älskar också teknik, särskilt såna där små detaljer som att många ofta lutar sig framåt i krigare 2 eller hur en liten justering kan avgöra om man håller balansen eller inte. Jag kan också annars bli tokig på när olika lärare ger en motsatta instruktioner, men jag antar att det bara är att göra det som känns bäst, eller göra det som läraren säger så kan man variera lite. Båda varianterna har säkert sin charm. Knepigt dock att det är inom ashtanga. Jag kan förstå när det är i olika stilar, t ex anusara vars detaljer jag upplever som väldigt annorlunda från andra stilar, eller när det är en stil som inte har en fast serie så att läraren kan plocka lite hur som helst. Nåväl!

    Kram!

    • Ooooh Jenny Jenny Jenny vad roligt! 🙂 Eftersom ashtanga är min huvudsakliga yoga så jämför jag givetvis asanas i andra yogastilar med de jag gör i ashtangan. Och ashtanga-sättet känns givetvis som det enda rätta. 😉 Som i Halasana till exempel. I ashtangan skall man hålla tånaglarna mot golvet, medan man till exempel i vinyasa flow böjer tårna under foten. Jäkla knasigt, men intressant. Och varför? VARFÖR? Nä, jag gillar raka rör och klara instruktioner. och så håller man sig till dom, tack. 🙂 Kram på dig!

  2. Personligen tycker jag att det är mycket bekvämare att rulla in tårna i halasana, dels för att jag får ont i tårna annars, men också för att det är lättare att justera när man har tårna i golvet. Att ha raka tår ser ju dock lite snyggare ut, något annat kan jag inte komma på.
    Min teori om varför det är olika är att det är olika ungefär som ett och samma språk har blivit flera olika språk, och hur ett och samma ord fått flera stavningar och uttal, som vatten, wasser och water, fast man hör och ser att det är samma ord. De som utvecklat yogastilarna har väl haft sina preferenser som de har lärt ut.
    Kram!

Lämna ett svar till Jenny Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s