Bastu.

Det är klart. Det finns mycket jag saknar. Pojkvän, familj, en soffa, en balkong, gym, ett socialt liv etc etc. Men om det är något min frusna lekamen skriker efter så är det en bastu. Jag saknar bastubadandet så jag håller på att spricka i sidosömmen. Det känns som att jag ständigt går runt som en halkig istapp. Enda gången jag känner värme i kroppen är då jag legat ett par timmar under mitt tjocka duntäcke. Då börjar tårna tina. Men direkt jag stiger upp blir jag frusen som en plockad höna. (Som fick ge sina fjädrar till mitt täcke?) Jag saknar bastu så mycket att jag i det närmaste får en oxytocinkick av värmeaggregatet i hemsjukvårdens firmabil. Så varmt som möjligt och så mycket blås som möjligt! Vill aldrig kliva ur bilen. Vill bo och sova där tills jag sätter mig på flyget hem till bastun i Vasa. Tror du att jag kan få göra det? Åh. Tack.

Idag rekommenderar jag att du går i bastun, du som kan.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s